Jag höll på att svimma
Herregud. Detta var dag nummer 2 som jag tog mig ut i träningskläder för att ta en powerwalk ( det heter väl så? jag sa till vår lägenhetskamrat att jag varit ute och gått jättefort, då kallade han det powerwalk ) , hur som helst.
Jag gick precis som i går till en liten park här intill, där jag precis som i går gick runt och runt och runt parken i en timme.
Igår kändes det mest skönt. Inte alls så jobbigt som jag trodde att det skulle bli.
Men i dag , höll jag på att svimma på vägen hem. Jag släpade mig psykiskt hem till vår lägenhet och la mig i soffan. Som tur var svimmade jag inte. Men nästan!
Plus att mitt ansikte nu är väldigt rött-rosa-aktigt någonting, inte bara för att jag tränade, utan för att det idag är 28 grader varmt och vart befann jag mig när jag var på powerwalking? Jo, i solen.
Smart-Anna! Som tur är brände jag mig inte sååååå mycket i alla fall.
Jag sitter nu i lägenheten. Dan kom precis hem ifrån sin mamma, han hade varit där och ätit frukost. Nu klagar han på att han åt för mycket och att den frukosten inte passar till detta varma väder. Frukosten- ägg, toast, bacon och sånt.
Såklart började jag då min föreläsning om hur bra vi är i Sverige med en "lagom stor frukost".
Japp, man är oftast mer stolt över sitt land när man befinner sig i ett annat.
Och appropå om att "göra reklam" för sitt land. Det tycker jag att jag gör skitbra här!
Tycker nästan till och med att Sverige och för att vara lite mer tydlig, Västra götalands län, borde betala mig för detta.
Jag lovar er, det kommer att komma massa amerikaner till Göteborg inom en snar framtid. Yep. Till Stockholm också för den delen. Jag har inte riktigt lyckats övertala någon att dra till Skövde än dock. Jag jobbar på det. he he he.
Nu sitter jag och lyssnar på the Beach boys. Passar rätt så bra till detta kaliforniska väder ute idag och att se surfare på väg ner mot havet och vågorna!
Önskar att jag var en av dom. Brandons vän sa att om jag kan simma bra, vilket jag själv tycker att jag kan, gäller det bara att lära sig att läsa och lära känna vågorna, så jag antar att jag i så fall tänker börja med en av Brandons bodyboards, innan det stora steget över till surfboard.
So long...
Omyndig , igen...
Det känns som att jag är 17 år igen och väntar på att bli 18.
Och att jag är född i december gör ju inte saken bättre.
Jag menar, jag KOMMER ATT BLI 21 år i år. MEN, det är först om ett antal månader ( verkligen jättebra planerat mamma och pappa!)
Om jag hade varit i Sverige nu hade jag tillochmed äntligen kunnat gå och handla på systemet. Men vart var jag när jag fyllde 20? Jo, jag var i 21-årsgräns-landet.
Det är så störande att jag inte kan gå ut och ha skoj.
Ikväll ska Brandon hjälpa en vän som har en livespelning på en klubb här i L.A. Klubben heter typ Martini blues.
Brandon ska hjälpa till med ljudet.' Gud vad bra , äntligen kanske jag kan ´gå ut ! Men nehepp. Stenhårda på 21 är dom verkligen.
Här var jag 17 år i väntan på att bli 18. Det var en jobbig höst...
Jättegod pasta
Du behöver -
och jag tror detta räcker till 2-4 personer.
- En liten burk tomatsås ( läs Tomatsås. Ungefär som tomatpure fast lite såsigare .)
- En halv grön paprika.
- En halv gul lök.
- Oregano. Några nypor.
- En halv kycklingbuljong.Smulad.
-Olja. Olivolja är ju alltid gott, men det spelar ingen roll. Bara något att steka paprikan och löken i.
- Och pasta såklart.
Ta fram en gryta och häll i lite olja.
Hacka löken och den gröna paprikan i små tärningar.
Lägg löken och paprikan i kastrullen och låt det fräsa lite i oljan.
Smula kycklingbuljongen och oreganon i kastrullen. Efter behov med kryddningen. För mycket kycklingbuljong gör det för salt, tillexempel.
Häll i tomatsåsen och låta det fånga upp kryddorna.
Koka pastan cirka 1-2 minuter mindre än vad den borde.
Häll i pastan i tomatsås-blandningen och låta allt koka ihop för några minuter, cirka 3.
Färdigt! Väldigt gott med riven ost till (läs parmesan) och kyckling är gott med. Ibland steker jag kycklingen i små tärningar först och sedan blandar i det i såsen. Annars kan man ju bara ha det bredvid.
Denna pasta brukar Brandons mormor göra.
Fast nu är hans mormor och morfar i mexico i cirka 2 månader i deras hus där, för att träffa familj och vänner.
Och därför lagar jag denna pasta själv istället och det blir jättegott!
Har ju dock ingen bild på det nu, men nästan gång jag lagar det lägger jag upp en bild!
Jag kan andas igen
Oh ho. Jag vart så trött och andfådd efter min träning idag.
Jag gick till en närliggande park och gick väldigt fort runt 12 gånger.
Sammanlagt 1 timme . Nu kan jag känna mig stolt resten av kvällen.
Perfekt väder var det också. Lite vindar som bara var sköna efter att jag blev så varm och såklart röd i ansiktet, som vanligt.
Nu ska jag väl hoppa in i duschen.
Och ikväll har Brandon lovat att laga en god middag åt mig.
Dagen har börjat bra
Vaknade runt 9.50 då Brandon åkte till jobbet. Steg upp, åt frukost. Och om en liten stund ska jag ta på joggingskorna och ta en långpromenad. Jag är inte i form för jogging, än. Men snart!
Förhoppningsvis tar jag och Brandon tag i vår plan i helgen att gå upp tidigt, åka till stranden. Han surfa, jag jogga.
"Vintern" här är över nu skulle man kunna säga. Vädret ligger iallafall denna vecka på cirka 20 grader. Våren på väg. Dags att börja jobba på att komma i bikinin till i sommar. Och förhoppningsvis sola och bli brun. Eller som jag typ blir, röd-brun.
För just nu är jag lika vit som bloggsidan. Yay!
Jag skiter i att mjölken gör att min mage gör ont, För jag älskar dessa flingor
med jordgubbar. Smakar som sommar!
Det känns som att det är mer vanligt med "toaster-oven" än brödrost här.
Fast dom är jättebra. Man kan göra allt möjligt i den rostugnen.
Nu ska jag ut och gå en långpromenad i mina superduper bra Nike-skor.
(tack mamma och pappa !)
Solen skiner ute. Som en varm svensk vårdag med friska vindar.
Nu ska jag bara slänga på mig shortsen, t-shirten , skorna och sätta i-pod hörlurarna i öronen.
Ready to go!
Förhoppningsvis tar jag och Brandon tag i vår plan i helgen att gå upp tidigt, åka till stranden. Han surfa, jag jogga.
"Vintern" här är över nu skulle man kunna säga. Vädret ligger iallafall denna vecka på cirka 20 grader. Våren på väg. Dags att börja jobba på att komma i bikinin till i sommar. Och förhoppningsvis sola och bli brun. Eller som jag typ blir, röd-brun.
För just nu är jag lika vit som bloggsidan. Yay!
Jag skiter i att mjölken gör att min mage gör ont, För jag älskar dessa flingor
med jordgubbar. Smakar som sommar!
Det känns som att det är mer vanligt med "toaster-oven" än brödrost här.
Fast dom är jättebra. Man kan göra allt möjligt i den rostugnen.
Nu ska jag ut och gå en långpromenad i mina superduper bra Nike-skor.
(tack mamma och pappa !)
Solen skiner ute. Som en varm svensk vårdag med friska vindar.
Nu ska jag bara slänga på mig shortsen, t-shirten , skorna och sätta i-pod hörlurarna i öronen.
Ready to go!
My new things
Skor ifrån Tilly's, fick presentkort där i julas.
Klänning och skärp irån Goodwill, en secondhand-butik, ganska dyr dock då den ligger vid havet.
Däremot kostade klänningen 7 dollar och ser nästan ut som en ny klänning på HM som kostar 50 dollar.Och därmed blev det ett bra kap!
Secondhand-klänningen
HM-klänning för 39 dollar (hittade ej 50-dollarsklänningen som liknar den jag köpt mer.)
En kort brun mocha-jacka ifrån secondhand-butiken Goodwill.
Kostade typ 5.50 dollar. Och de slags jackor-kavajer har jag också sett kommer dyra i affärerna,
vilket såklart också gör detta till ett bra kap.
Lyckades även få till en ny hårfärg, av olyckshändelse...
För jag hade tråkigt en dag och gick till en affär en bit bort. Såg att man kunde köpa avfärgning
till håret , och det tänkte jag, jaa, jag vill ju ha bort den röda nyansen i mitt bruna hår. Jag vet ju inget om hår och tänkte nog inte riktigt klart heller för den delen. Köper den där jäkla håravfärgningen och såklart bleks mitt hår, till gult, på vissa delar av håret alltså..Jag får panik och den enda affären nära är Vons tvärs över gatan. Jag sprang dit och självklart har de bara 3 olika färger. Blond, svart och brunröd.
Jag går hem med den brunröda och tycker att det är så himla typiskt att man dag slutar med en brunrödhårfärg när min dag började med att bli av med den brunröda hårfärgen.
Däremot!!!! Eftersom mitt hår vart ganska så blekt från den där avfärgningen, blev mitt hår inte direkt brunt, förutom underhåret då, det vart rött-orange.
Där fick jag så jag teg.
Och självklart fick jag höra det av Brandon när han kom hem från jobbet, han tycker verkligen inte om folk som färgar håret och tycker man bara ska låta det vara naturligt. Precis som han tycker med smink. Det ska vara naturligt, inget smink behövs! Vilket dock har vart ganska bra för min hud, att låta huden vila ifrån smink i några månader. Plus att jag ju vill ha färg i ansiktet från solen , så ingen ide att sminka sig här direkt.
Oj, visst ja. Jag förlorade tråden. Well well, ta en titt på en rödtopp!
Det är extra ljust i hårbotten. haha.
Dollarn 2
Måste bara säga, NU ligger en dollar på 8.98 svenska kronor.
Känns som att pengar på mitt svenska bankkonto-tid är över.
Känns som att pengar på mitt svenska bankkonto-tid är över.
Dollarn
När jag bodde i London, klagade Brandon hela tiden på att dollarn var så låg, helt värdelös i Europa. Ett pund var 2 dollar , när vi bodde där. 2007-2008.
Nu sitter jag och klagar på att den svenska kronan är helt värdelös här i USA.
I somras var det cirka 6.5 kronor på en dollar. Eftersom jag kollar dollar-kursen jämfört med den svenska kronan, minst 2 gånger i veckan, kan jag nu meddela er om att en dollar är värd 8.82 svenska kronor.
kan bara konstatera att Brandon var i Europa fel år.
jag i USA absolut fel tid.
Oscar
Klockan är lite över 21.00 och Oscarsgalan på teve har precis slutat. Nu är det väl efterfest för de människor som ÄR något. Vi andra sitter här i tevesoffan och i pyjamas .
Vill dock påpeka att jag faktiskt var i Hollywood - området tidigare idag, hälsade dock på Brandons mormor och morfar och inte Hollywoods filmstjärnor.
Vill däremot erkänna att jag ville dra dit och kika lite, men jag var väl inte övertygande nog för Brandons vilja att ta mig dit.
Hollywood Blv.
Mycket glad är jag över Sean Penns oscar för hans huvudroll i filmen Milk. En film om Harvey Milk.
Se den filmen. Jag såg den häromdagen och den berörde från början till slut. Gud vad Sean penn är en bra skådespelare. Jag älskade honom i filmen I am Sam och nu i filmen Milk.
Om ni har sett filmen Tropic thunder, förstår ni nog att jag vart förvånad att en av dom vart nominerad för bästa manliga biroll. Jag fattar inte hur det gått till. Tur nog vann någon bättre.
Fast appropå Tropic thunder och Sean penn, måste jag säga att det finns en rolig kommentar i Tropic thunder om Sean penn. " never go full retard". Detta med anmärkning för Sean Penns roll i I am Sam.
Well well well, whatever...vad är en oscarstatyett jämfört med en mysig hemmakväll en söndag i februari...och början på att bli sjuk igen. Något måste vara riktigt fel med mig. Jag hostar och snorar, IGEN. suck.
Kodak theatre. Där var jag och tog detta kort i höstas.
Ikväll var bygnaden full med filmstjärnor och jag var inte där...
Vill dock påpeka att jag faktiskt var i Hollywood - området tidigare idag, hälsade dock på Brandons mormor och morfar och inte Hollywoods filmstjärnor.
Vill däremot erkänna att jag ville dra dit och kika lite, men jag var väl inte övertygande nog för Brandons vilja att ta mig dit.
Hollywood Blv.
Mycket glad är jag över Sean Penns oscar för hans huvudroll i filmen Milk. En film om Harvey Milk.
Se den filmen. Jag såg den häromdagen och den berörde från början till slut. Gud vad Sean penn är en bra skådespelare. Jag älskade honom i filmen I am Sam och nu i filmen Milk.
Om ni har sett filmen Tropic thunder, förstår ni nog att jag vart förvånad att en av dom vart nominerad för bästa manliga biroll. Jag fattar inte hur det gått till. Tur nog vann någon bättre.
Fast appropå Tropic thunder och Sean penn, måste jag säga att det finns en rolig kommentar i Tropic thunder om Sean penn. " never go full retard". Detta med anmärkning för Sean Penns roll i I am Sam.
Well well well, whatever...vad är en oscarstatyett jämfört med en mysig hemmakväll en söndag i februari...och början på att bli sjuk igen. Något måste vara riktigt fel med mig. Jag hostar och snorar, IGEN. suck.
Kodak theatre. Där var jag och tog detta kort i höstas.
Ikväll var bygnaden full med filmstjärnor och jag var inte där...
Skulle kunna bli jätterik...
Ända sedan jag kom till Los angeles i oktober förra året, har jag saknat det svenska plockgodiset.
Den enda motsvarigheten de har här till plockgodis är en pytteliten affär i shoppingcentret med trist plockgodis, men som dock massor av folket här älskar.
´Därav mina miljon-tankar. Gud vad alla skulle älska en jättestor plockgodisaffär med svenskt plockgodis här i Los angeles. De är ju som galna i "swedish fish" , ni vet godisfiskarna, och de är skitdyra här.
Synd dock att jag inte vill öppna en godisaffär. Även om det hade gjort mig till miljadär här.
Men jag har nog lite andra planer på att öppna eget, som dessvärre inte involverar godis.
Förresten köpte jag ett par jättehäftiga skor häromdagen för ett presentkort jag hade kvar från i julas.
Meningen var att jag skulle ta ett kort på dom och visa er här, men kameran och skorna är i det andra rummet så.....och i Los angeles är man ganska så lat....jag menar, häromdagen när jag och Brandon skulle ta ut pengar, letade vi efter vår bank och gissa vad, det var en bankomat-drive thru....har aldrig hört och sett på maken. Har det verkligen gått så långt att folk inte ens kan släpa sina arslen ut ifrån sina bilar för att ta ut pengar??!!??
Det gör mig nästan rädd för att ta körkort, rädd för att bli en av dom som inte lämnar bilen, någonsin..
Fast visst, körkort ska jag ta och såpass mycket vet jag att jag aldrig skulle låta mig bli en av dom.."ta i trä ta i trä".
Imorgon blir det barnpassning igen.
Och så har jag typ fått en vän. Brandons kompis flickvän. Vi har iaf bytt nummer nu. Ett stort steg enligt mig. Jag behöver kvinnor i mitt liv!!
Jag och Brandon sitter med varsin laptop i knät, och i stereon sjunger Frank Zappa.
Nu ska jag stänga av datorn och säga till min make, ha ha , att göra samma sak.
Godnatt!
Den enda motsvarigheten de har här till plockgodis är en pytteliten affär i shoppingcentret med trist plockgodis, men som dock massor av folket här älskar.
´Därav mina miljon-tankar. Gud vad alla skulle älska en jättestor plockgodisaffär med svenskt plockgodis här i Los angeles. De är ju som galna i "swedish fish" , ni vet godisfiskarna, och de är skitdyra här.
Synd dock att jag inte vill öppna en godisaffär. Även om det hade gjort mig till miljadär här.
Men jag har nog lite andra planer på att öppna eget, som dessvärre inte involverar godis.
Förresten köpte jag ett par jättehäftiga skor häromdagen för ett presentkort jag hade kvar från i julas.
Meningen var att jag skulle ta ett kort på dom och visa er här, men kameran och skorna är i det andra rummet så.....och i Los angeles är man ganska så lat....jag menar, häromdagen när jag och Brandon skulle ta ut pengar, letade vi efter vår bank och gissa vad, det var en bankomat-drive thru....har aldrig hört och sett på maken. Har det verkligen gått så långt att folk inte ens kan släpa sina arslen ut ifrån sina bilar för att ta ut pengar??!!??
Det gör mig nästan rädd för att ta körkort, rädd för att bli en av dom som inte lämnar bilen, någonsin..
Fast visst, körkort ska jag ta och såpass mycket vet jag att jag aldrig skulle låta mig bli en av dom.."ta i trä ta i trä".
Imorgon blir det barnpassning igen.
Och så har jag typ fått en vän. Brandons kompis flickvän. Vi har iaf bytt nummer nu. Ett stort steg enligt mig. Jag behöver kvinnor i mitt liv!!
Jag och Brandon sitter med varsin laptop i knät, och i stereon sjunger Frank Zappa.
Nu ska jag stänga av datorn och säga till min make, ha ha , att göra samma sak.
Godnatt!
MASSOR AV BAJS !
Idag har jag hjälpt nannyn till småbarnen att ta hand om dom.
De har så himla mycket mer energi än mig. Efter några varv runt i huset av "du kan inte ta mig" är jag helt slut. Inte barnen. Men samtidigt är det skoj för man blir själv så barnslig på nytt.
Vi tog en sväng till en park i närheten. Deras favorit är rutschbanan. Hur det nu stavas.
Efteråt ville fortfarande inte barnen sova, även ifast de borde vara jääättetröööötttaaa efter all lek!!
Hur som helst, efter en stund kommer nannyn ner ifrån övervåningen UTAN barn, så jag antog att hon äntligen fått dom till att ta en eftermiddagsvila. Så jag sätter mig ner vid deras dator och skriver ut viktiga papper till giftemåleriet typ.
Nannyn, som är 54 år, sitter och pratar med sin mamma i El Salvador och snyftar tydligt. Efter en stund tänkte jag gå upp och kolla till barnen i deras rum. Jag öppnar dörren och möts av bajslukt. Barnen är nakna och ropar "pooooppooop" och Joaquin kommer med sina bajsiga kalsonger för att visa mig. Jag ropar på nannyn och ser då samtidigt att de även slängt ut alla deras kläder ifrån deras lilla byrå.
Jag tar deras potta för att tvätta av då Joaquin har gjort ett litet ynkigt försök av att gå och bajsa själv.
Det var skönt att lämna övervåningens bajslukt och gå ner för att ta en kopp kaffe.
Vid 4 tog jag en promenad hem. Lagade mat. Nu sitter jag här, omringad av kaliforniska vänner till Brandon.
Vart är brudaaarna??
Allt ifrån IKEA till the Godfather
Idag regnar det, igen!
Och ute är det bara 11 grader. Svensk höst typ. Men det är skönt. Och luften är så frisk.
Jag pratade precis med mamma i telefon. På det sättet får jag höra´vad som händer där hemma.
Har typ ingen koll på vad som händer utanför USA. För det händer så mycket här att de ej har plats för händelser utanför. Typ.
I lördags gick vi ut och åt på mexikansk restaurang. Joel's pappa fyllde 85 år plus att han och hans fru firade bröllopsdag, jag vet inte hur många år de har varit gifta, men det är väldigt många år iallafall. Typ 50-55plus.
Maten var jättegod. Och så var det första gången jag smakade på kaktussoppa, det var gott!
Och deras tortillas är ju så goda.
Mexikansk mat här är inte ett dugg liknande i smak som i Sverige. Kanske inte såå jättekonstigt.
Och så var det en söt liten gubbe som satt och spelade på sin synth och sjöng på spanska. Allt från La bamba till macarena. Och småbarnen dansade som bara den. De är ju så söta.
Igår gick jag runt på IKEA och drömde mig bort bland heminredningen. Och så köpte jag med mig lite Marabou-choklad och sånt från "swedish market" , fast det är extremt litet här dock.
På kvällen hyrde vi filmer. Vår helg avslutades med att dela en flaska rött och se på The Godfather.
Vi har roliga planer för framtiden. Vår vän ifrån sicilen vi träffade i London, har lovat att bli the Godfather för våra framtida barn. ha ha.
ciao.
Kids!
Jag är typ frisk nu. Fortfarande lite rethosta och snor, men för det mesta frisk.
Tills jag hittar ett jobb ska jag hjälpa till 2 dagar i veckan med att ta hand om Joaquin och Isabella och få en liten månadslant för det. Dom är ju dock så sööta att jag lätt hade kunnat göra det gratis, men så ser jag ju Brandon slita för fullt med att få all ekonomi gå ihop, då måste man ju tänka annorlunda.
Igår och i förrgår hjälpte jag alltså deras nanny med att ta hand om barnen.
Är det inte lite komiskt, jag minns att när jag var barn då ville jag minsann aldrig sitta vid "barnbordet" på släktkalas och bara hänga med "de vuxna". Jag vet inte varför, men jag undvek barn haha.
Nu kan jag inte få nog av dom!
Min kamera hade jag minsann med, för kort på människorna Isabella och Joaquin vet namnen på, är det tuffaste dom vet.
Isabella vet hur man blir söt på kort minsann!
Jag och Isabella satt och gjorde "funny faces" framför kameran.
Brandons katt Arthur hänger jag mycket med, då saknaden av Mysan är
stor. Men Arthur är riktigt cool. Han äälskar uppmärksamhet. Han sitter och
kollar på en tills man hänger efter honom, för att han typ ville att man skulle
sitta och titta på när han äter. Deras andra katt Fat girl är sööt men ack va
arg hennes jamande låter. Plus att hon mestadels av tiden jagar sin egen svans.
Oj! Nu har Joaquin vaknat efter sin tupplur. Då är Isabella glad, för de blir lätt
uttråkade när den ena inte är där.
Lille quin! Han tycker det är jätteroligt när jag "tar hans näsa" och säger
"got your noise got your noise" och så försöker han också säga det och
det blir dock mindre skoj för mig då han på riktigt försöker dra av min näsa.
Favvostunden på dagen för barnen är då deras föräldrar kommer hem. Då
blir det full stoj!
Och när deras mamma kommer hem springer de och ropar att de vill ha "chichi", dvs de vill
att deras mamma ska amma dom. Patricias plan var dock att de skulle sluta på deras 2årsdag, men
det verkade ju inte gå så bra. haha.
Oh,glömde ju berätta.
Igår på förmiddagen fick jag och nannyn besök av gatans andra nannyns plus barn . De satt alla och snackde spanska. Jag fattade nada. Förutom då mitt namn nämndes gång på gång och jag fick blickar på mig. Great kände jag inombords. De säger att det är för synd att jag ej kan prata spanska och skakar på huvudet, och jag inombords känner för att kasta ett svenskt lexikon på dom och säga att "det är för skamligt att ni ej snackar svenska". Sedan kommer det värsta. "Vår nanny" nämner för de andra att jg och Brandon gift oss. De alla vänder sig om, tittar på min mage och frågar "Are u pregnant?". Jag svarar såklart nej och känner mig superfet. Men vad de menat var ju såklart inte att jag såg fet ut , utan att vi gift oss pga graviditet, för i deras tro gifter man sig tydligen "bara" för att man är gravid om man är så ung.
Nu sitter jag här i lägenheten. Jag ska städa tänkte jag. Och baka cornbread, som är supergott!
Igår spöregnade det hela dagen här i L.A., jag vart överlycklig. I morse regnade det då jag vaknade av att det regnade in på mig genom fönstret. Fast nu har det tyvärr klarnat upp där ute. Typiskt. Jag som ville ha en regning städar-o baka bröd dag.
Tills jag hittar ett jobb ska jag hjälpa till 2 dagar i veckan med att ta hand om Joaquin och Isabella och få en liten månadslant för det. Dom är ju dock så sööta att jag lätt hade kunnat göra det gratis, men så ser jag ju Brandon slita för fullt med att få all ekonomi gå ihop, då måste man ju tänka annorlunda.
Igår och i förrgår hjälpte jag alltså deras nanny med att ta hand om barnen.
Är det inte lite komiskt, jag minns att när jag var barn då ville jag minsann aldrig sitta vid "barnbordet" på släktkalas och bara hänga med "de vuxna". Jag vet inte varför, men jag undvek barn haha.
Nu kan jag inte få nog av dom!
Min kamera hade jag minsann med, för kort på människorna Isabella och Joaquin vet namnen på, är det tuffaste dom vet.
Isabella vet hur man blir söt på kort minsann!
Jag och Isabella satt och gjorde "funny faces" framför kameran.
Brandons katt Arthur hänger jag mycket med, då saknaden av Mysan är
stor. Men Arthur är riktigt cool. Han äälskar uppmärksamhet. Han sitter och
kollar på en tills man hänger efter honom, för att han typ ville att man skulle
sitta och titta på när han äter. Deras andra katt Fat girl är sööt men ack va
arg hennes jamande låter. Plus att hon mestadels av tiden jagar sin egen svans.
Oj! Nu har Joaquin vaknat efter sin tupplur. Då är Isabella glad, för de blir lätt
uttråkade när den ena inte är där.
Lille quin! Han tycker det är jätteroligt när jag "tar hans näsa" och säger
"got your noise got your noise" och så försöker han också säga det och
det blir dock mindre skoj för mig då han på riktigt försöker dra av min näsa.
Favvostunden på dagen för barnen är då deras föräldrar kommer hem. Då
blir det full stoj!
Och när deras mamma kommer hem springer de och ropar att de vill ha "chichi", dvs de vill
att deras mamma ska amma dom. Patricias plan var dock att de skulle sluta på deras 2årsdag, men
det verkade ju inte gå så bra. haha.
Oh,glömde ju berätta.
Igår på förmiddagen fick jag och nannyn besök av gatans andra nannyns plus barn . De satt alla och snackde spanska. Jag fattade nada. Förutom då mitt namn nämndes gång på gång och jag fick blickar på mig. Great kände jag inombords. De säger att det är för synd att jag ej kan prata spanska och skakar på huvudet, och jag inombords känner för att kasta ett svenskt lexikon på dom och säga att "det är för skamligt att ni ej snackar svenska". Sedan kommer det värsta. "Vår nanny" nämner för de andra att jg och Brandon gift oss. De alla vänder sig om, tittar på min mage och frågar "Are u pregnant?". Jag svarar såklart nej och känner mig superfet. Men vad de menat var ju såklart inte att jag såg fet ut , utan att vi gift oss pga graviditet, för i deras tro gifter man sig tydligen "bara" för att man är gravid om man är så ung.
Nu sitter jag här i lägenheten. Jag ska städa tänkte jag. Och baka cornbread, som är supergott!
Igår spöregnade det hela dagen här i L.A., jag vart överlycklig. I morse regnade det då jag vaknade av att det regnade in på mig genom fönstret. Fast nu har det tyvärr klarnat upp där ute. Typiskt. Jag som ville ha en regning städar-o baka bröd dag.
snor-anna!
Uscg gu va jag känner mig sjuk och äcklig. Det började igår kväll efter middagen (mammas kyckling mangochutney) , sitter och latar i soffan. Har en öl efter maten, men den fick jag raskt byta ut mot honungsvatten. Hostar, nyser och snorar.
Går till sängs tidigt. Tar av täcket, tar på täcket, tar av täcket, tar på täcket. Jag kallsvettades så jag visste inte om jag frös eller svettades. Och full i näsan som jag var och ÄR, fick jag ligga och försöka sova och kippa efter luft. Trååkigt.
Förmodligen blev jag smittad av Joel och lille Joaquin, då jag hela fredagen lekte med barnen.
Nu sitter jag här, tycker typ jättesynd om mig. Och Brandon har gått till affären för att köpa Campbells tomatsoppa. Gu va jag älskar den soppan. Önskar bara att kalifornien fattat grejen med Skogaholmslimpan också, skivad.
Men igår var en bra lördag. Jag och Brandon drog till Redondo beach och åt på restaurang som vi hade presentkort på.
Jättegoda "bar-hamburgare" som brunch. Mums.
Och det var otroligt fin dag. Så klart att vi kunde stå vid Redondo beach och se bergen där borta vid Malibu och Santa Barbara.
Nu kom Brandon hem! Jag sa till honom tidigare att jag börjar tappa rösten. Han sa att jag då borde spendera min dag med att skriva på min blogg, om jag skulle bli uttråkad av att inte prata.
Går till sängs tidigt. Tar av täcket, tar på täcket, tar av täcket, tar på täcket. Jag kallsvettades så jag visste inte om jag frös eller svettades. Och full i näsan som jag var och ÄR, fick jag ligga och försöka sova och kippa efter luft. Trååkigt.
Förmodligen blev jag smittad av Joel och lille Joaquin, då jag hela fredagen lekte med barnen.
Nu sitter jag här, tycker typ jättesynd om mig. Och Brandon har gått till affären för att köpa Campbells tomatsoppa. Gu va jag älskar den soppan. Önskar bara att kalifornien fattat grejen med Skogaholmslimpan också, skivad.
Men igår var en bra lördag. Jag och Brandon drog till Redondo beach och åt på restaurang som vi hade presentkort på.
Jättegoda "bar-hamburgare" som brunch. Mums.
Och det var otroligt fin dag. Så klart att vi kunde stå vid Redondo beach och se bergen där borta vid Malibu och Santa Barbara.
Nu kom Brandon hem! Jag sa till honom tidigare att jag börjar tappa rösten. Han sa att jag då borde spendera min dag med att skriva på min blogg, om jag skulle bli uttråkad av att inte prata.
