bigtown

Idag har jag hjälpt nannyn till småbarnen att ta hand om dom.
De har så himla mycket mer energi än mig. Efter några varv runt i huset av "du kan inte ta mig" är jag helt slut. Inte barnen. Men samtidigt är det skoj för man blir själv så barnslig på nytt.
Vi tog en sväng till en park i närheten. Deras favorit är rutschbanan. Hur det nu stavas.
Efteråt ville fortfarande inte barnen sova, även ifast de borde vara jääättetröööötttaaa efter all lek!!
Hur som helst, efter en stund kommer nannyn ner ifrån övervåningen UTAN barn, så jag antog att hon äntligen fått dom till att ta en eftermiddagsvila. Så jag sätter mig ner vid deras dator och skriver ut viktiga papper till giftemåleriet typ.
Nannyn, som är 54 år,  sitter och pratar med sin mamma i El Salvador och snyftar tydligt. Efter en stund tänkte jag gå upp och kolla till barnen i deras rum. Jag öppnar dörren och möts av bajslukt. Barnen är nakna och ropar "pooooppooop" och Joaquin kommer med sina bajsiga kalsonger för att visa mig. Jag ropar på nannyn och ser då samtidigt att de även slängt ut alla deras kläder ifrån deras lilla byrå.
Jag tar deras potta för att tvätta av då Joaquin har gjort ett litet ynkigt försök av att gå och bajsa själv.
Det var skönt att lämna övervåningens bajslukt och gå ner för att ta en kopp kaffe.
Vid 4 tog jag en promenad hem. Lagade mat. Nu sitter jag här, omringad av kaliforniska vänner till Brandon.
Vart är brudaaarna??