bigtown

Nu ska ni få höra! Jag hade en jättebra flygresa och det kändes inte som 10 timmar och 45 minuter alls, i överhuvudtaget!

Min flyglista:

Häftigast: Flyget var 2 våningar! Megastoort! Har bara sett det på film förut. Det var häftigt.

Mest pinsamt: Jag stannar upp alla bakom mig på planet då jag försöker slänga upp mitt handbaggae i boxen ovanför sätena. En fransk kvinna är mycket snäll och försöker hjälpa mig. Hon tappar greppet på min väska och den ramlar ner på de 2 passagerare som sitter bakom mig på planet.

Smärtsamast: Att ha de 2 passagerare som fick en 12 kilo tung handbaggage väska över sig sittandes bakom mig i 10 timmar och 45 minuter, de ögonen i nacken var smärtsamt.

Roligast: Att man fick mat hela tiden och varma våtservetter ingen riktigt visste vad man skulle göra med. Det är såå spännande att se vad man får för flygplansmat också.

Godast: Okej, finns inte såå många alternativ här, men flygplansmaten var faktiskt riktigt god. Första måltiden fick jag pasta med spenatsås, bröd och till efterrätt glass med chokladsås. GÖRGOTT!!! Andra måltiden var en slags pizzapirog också jättegod, osen en skål med färsk frukt och sen äppelkaka till efterätt.

Bäst: Gratis alkohol under hela flyget. Jag drack en flaska rött sen somnade jag gott med rödblåa tänder och läppar.

Otäckast: Flygplanstoaletten. Jag hatar flygplanstoaletter! Men efter allt vin och vatten jag klunkat i mig hade nöden ingen lag. Jag överlevde.

Trevligast: Flygpersonalen. Deras service var grymt bra! Rekomenderar verkligen flygbolaget KLM om man ska åka längre sträcker som till USA.

Mäktigast: Det var faktiskt på flygplatsen i Amsterdam. Vi flera hundra människor står på vår gate och väntar på att få stiga på planet. Alla flygvärdinnor står redo i sina klarblåa flygvärdinnedräkter. Alla vänder på huvudet då de 3 männen med pilotkostym och mössa kommer in på vår gate. De ler så lyckligt, precis som på film (Läs Catch me if you can, ni vet, filmen med Leonardo D och Tom Hanks.) Flygvärdinnorna niger, piloterna bugar, det var så fint.

Bästa YES-känslan: På LAX flygplatsen i Los angeles. Evighetslång kö för "turisterna" som måste gå igenom massa och svara på många frågor (jag minns väl när jag själv först anlände i USA 2008). Jag promenerar glatt förbi "turistkön" och ställer mig i den betydligt mindre kön, den så kallade " American citizens and residents". Jag glider fram i kön och är mycket stolt över mitt Green card jag håller hårt i handen.
Jag får gå fram, kvinnan ber mig ta av mig glasögonen så att de kan ta ett kort, sedan får man ge fingeravtryck och sedan frågar hon mig 2 grr om jag tagit med mig mat (alla pulversåser och chokladpuddingpulver och allt godis tycker jag inte räknas som mat, lallala) så jag sfarade bestämt nej båda gångerna.


Jag väntar på taxi 4 på morgon för att ta mig till en flygbuss, skönt att
mamma var med.

Göteborg klockan 4 på morgonkvisten.