bigtown

Igår pratade jag och Brandon lite om jordbävningar.
Vi satt ute på verandan och en av pålarna som håller upp taket på verandan är jätteskakig och om man bara råkar nudda den åker den loss lite. Jag nojjar alltid över att vår stuga kommer att braka ihop om det blir en jordbävning här i L.A.
Brandon lugnar alltid ner mig och säger att det inte är något att oroa sig för. Sen så bad jag honom att berätta för mig om någon jordbävning han minns mest av. Han sa att det var den stora 1994. Brandon var 10 år.
Han sa att han låg i sängen och kunde inte sova för att han skulle till tandläkaren nästa dag och fylla en tand, han var livrädd och hoppades på att han skulle slippa morgondagen. Då började det skaka och hans familj vaknade upp med. De alla sprang till en dörröppning och stod där ett tag. Sedan gick dom alla och la sig under ett bord.
De behövde inte gå till skolan på en hel vecka efter det. Deras hus var däremot okej. Och för lille 10åriga Brandon, var det blandade känslor, han slapp iaf att gå till tandläkaren nästa dag.