Svenskt VS Amerikanskt

Jag känner verkligen skillnad efteråt efter att ha ätit "amerikansk" frukost och "svensk frukost".
Med amerikansk frukost menar jag ju såklart ägg och bacon och liknande. Med svensk furkost menar jag typ macka med pålägg och en kopp kaffe.
Den amerikanska frukosten kan man inte äta före klockan 9 på morgon. Till och med det kanske är för tidigt. Svensk frukost går att äta efter klockan 7, fast helst runt 8. Så har jag bara ägg och bacon hemma i kylen och inget bröd och pålägg, blir det oftast så att jag ej äter frukost de dagar jag jobbar morgonskiftet. Åh andra sidan om vi har bröd med pålägg hemma, kan jag smidigt förbereda dom och ta med till jobbet. Den svenska frukostvarianten gör att jag blir "bekvämt mätt" medans den amerikanska frukostvarianten gör att min mage blir svullnar upp och gör ont och eftertankarna lyder ungefär som såhär "Jag vill aldrig mer se mat!". För maffigt helt enkelt.
Jag har tyvärr inga "svenska" mackor med pålägg med till jobbet idag, allt som fanns i kylen var ägg och bacon (Brandons fel!). Så nu sitter jag här med en kopp kaffe och "wienerbröd"-nånting som serveras här på motellet som är från en fabrik som heter "Svenhard's" och sägs vara "swedish bakery", köpt från det stora företaget Costco som säljer allt i storpack, amerikanskt förståss. ?????? Först och främst, det är så långt bort ifrån svenskt som man kan komma, det är typ amerikaner som försöker göra något svenskt men totalt misslyckas. Och ändå sitter jag här och äter en sådan nu till frukost, i brist på annat. Så jäkla typiskt....


En hederlig macka med lite sallad, ost och paprika är perfekt frukost
tidigt på morgonen. Oh hey, den andra bilden är den hemmagjorda pizzan
jag lagade häromdagen, otroligt god. Hela Brandons familj var typ i "va??"
när Brandon sa till dom att han precis ätit hemmagjord pizza, det säger väl en del
om Amerikanerna? (Obs obs obs> Jag pratar inte om ALLA amerikaner, bara vissa...)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0