bigtown

Medans jag vantade pa Brandon att komma hem ifran jobbet satt jag pa var veranda och njot av den skona kvallen. Da kommer var granne ut, han ar 56 , har bott i Paris i mer an 15 ar och har en son dar, han ar egentligen fran Boston, i L.A ar han inne pa sista manaden av master degree for an lararutbildning.

Han fragade om jag ville ha lite rott vin sa jag sa Ja eftersom det verkade som att han kande sig ensam och behovde prata av sig. Han pratade pa forstass, han var nog lite glad i hatten. Han sa att han kanske blir av med sitt jobb, eftersom det ar manga som forlorarar jobben nu, han far veta den 15 maj. Om han forlorar jobbet som larare tanker han flytta tillbaka till Paris, eller sa flyttar han till Italien och skaffar sig en italiensk flickvan och lar sig prata italienska. Sa lange han bor nara sitt barn. Och om han forlorar sitt jobb har har han inte rad att bli sjuk for da har han ingen sjukforsakring langre, han sa "At least they would take care of me in Paris". Jag holl med, rent levnadsmassigt och ekonomiskt ar Europa mycket mycket battre an USA.

Det ar roligt att ha trevliga grannar, plus att aven om jag IBLAND undviker grannarna, svensk som jag ar, har jag blivit battre pa att bli mer utatriktad, mer oppen, gillar den kulturen battre, jattetrevligt att stanna och prata med manniskor pa promenaden osv. Och med grannen ocksa. Man far alltid hora en liten historia man annars inte skulle ha hort om man undvikit grannen exempel.

Jag fick ocksa se grannens sida av stugan, jag ar saaa avundsjuk, hans sida av stugan ar ju lite storre av var sida.

Ett litet rum, sen annat rum som sovrum, sen lagom stort kok, sen ett stort forrad osen badrum, VILL ha det!