Lite gnall ifran mig..
Gud vad skont.
Barnen sover middag.
Inte for att dagen vart sa varst jobbig egentligen. Det var under en 30 minuters-period som var jobbig.
Jag ar ute pa bakgarden med Joaquin. Isabella sitter inomhus pa pottan och bajsar. Nannyn pratar i sin mobil med nagon van eller nagot, forsvunnen var hon iallafall.
Jag ser Isabella reser sig ifran pottan och vill komma ut och leka. Jag sager till henne att hon maste torkas forst och tomma pottan maste ocksa bli gjort. Da blev hon sur och gick in igen. Jag ropade pa nannyn men inget svar.
Jag kunde inte bara lamna Joaquin dar ute alldeles sjalv heller. Sa jag var precis pa vag att ta med Joaquin in till Isabella sa att vi kunde fa pa henne kladerna och sant. Men da har den lille skitungen last altandorren. Tusan att de vet hur man laser och laser upp den dorren nu alltsa. Hon vagrar att oppna.
Jag och Joaquin startar banka pa dorren och ropa pa nannyn. Inget svar.
Vi springer runt till entredorren men den var last. Fast det ar en liten lucka i dorren som man kan oppna och vi ropar efter nannyn. Plingar pa dorren . Allt mojligt. Vi kan hora henne snacka i sin mobiltelefon, sa han kunde definitivt hora oss banka pa dorren och ropa efter henne.
Nar jag borjar lata lite irriterad svarar hon med ett rop att hon har fullt upp, lagar middag och passar barnen. Det var det jag fattade av spanskan hon ropa.
Well, tankte jag, hon passar absolut inte barnen for jag har ett utelast med mig och isabella ser jag springer omkring dar inne med bajs pa rumpan och inga klader. Middagen vet jag redan var i ugnen och inget som stoppade henne fran att slappa in oss.
Sa hor jag henne saga hejda i mobilen och sedan kommer hon och oppnar dorren.
Bah. Ibland kan jag bli sa irriterad pa folk. I detta fall, nannyn.
Forlat, men jag kande bara for att fa gnalla lite.
Nu hor jag barnen vakna. Tusan.
