bigtown

Motellet. Mitt arbete.
Dom borde vara glada att de anställde mig för jag har vart deras "räddare i nöden" många gånger.
Först så fick jag ju inte jobbet på motellet. De anställde en kille först. De ville nämligen helst ha någon koreansk-talande person och som var medlem i kyrkan.
Men den killen slutade efter en dag. Och då ringde dom mig. När de tidigare ringt och sagt att någon annan fick jobbet hade de betonat att de verkligen  gillade mig och skulle ringa så fort något annat dyker upp.
Så då fick jag jobbet och jag måste säga att jag var så stolt över mig själv efter arbetsintervjun. Det var liksom min allra första arbetsintervju i USA och jag fick jobbet (vem bryr sig om det var som reserv , jag fick det och det är det enda som betyder något).
Vad som jag tror hade stor roll i att den arbetsintervjun gick såpass bra var att:

- Jag var glad. Hade nämligen precis fått mitt Green card och allt kändes på topp, så var på bra humör!
- Tänkte bara på mina bra egenskaper. Jag har annars inte världens bästa självförtroende, men
   under arbetsintervjun lät jag mig känna mig BRA och DUKTIG, att jag ska minsann visa vad jag kan!
- Ögonkontakt. Det är så viktigt. Visar att man lyssnar på vad arbetsgivaren säger och det visar att man har ett  intresse för jobbet och vill lära sig mer.
  
Och det funkade ju iaf för mig :)
Well, även om nu dom inte fick en troende kroean, utan en otroende svensk haha.