Min dag slutade i en buske

Blev aldrig någon lägenhetsvisning igår, karl'n som skulle visa den dök aldrig upp. Skitgubbe!
Bagel blev det iaf, på det lilla fiket tvärs över gatan. Jag gillar det fiket, det var det första stället jag hängde på när jag kom hit till Redondo beach. De hade gratis internet när vi inte hade det i lägenheten.

Sedan satt jag och kollade på tv-serier online. Så himla bra att jag kan se svensk teve i USA, fast ibland undrar jag om inte Sverige börjar sjunka i kvalitetsnivån om tvprogram som USA? Jag tittade på ett avsnitt av Svenska Hollywoodfruar eftersom det var det enda aftonbladet.se skrev om, jag var ju bara tvungen att se vad som händer där hemma, besvikelse. Fy tusan vad dåligt.

Stressade till jobbet. Alldeles för lugn dag. 3 gäster på 8 timmar-boooorrriing!
Satt och kollade på O.C-avsnitt (såg aldrig det när det gick på teve) vilket är väldigt roligt då de hänger på Redondo beach pier och ett cafe/restaurang där jag sitter ibland. I serien är det deras häng.

Sedan började jag svettas och frysa. Frysa och svettas. Mitt huvud sprängdes inombords. Fick panik. Kunde inte andas. Men jag höll ut i 3 timmar. Sedan var jag tvungen att säga till managern att jag inte kunde stanna, "im dying!!!". Managern var cool och förstod. Sa att jag skulle räkna pengarna i kassan och skriva ut shiftreporten och sedan kan jag klocka ut och dra hem. Det var jättejobbigt att räkna pengarna. Huvududet snurrade.
Jag hade ringt Brandon, han var på väg hem ifrån Long beach där han jobbar. Halv elva, 30 min innan mitt pass faktiskt slutade, gick jag ut och väntade på Brandon, började frysa efter ett tag, gick in igen då Brandon inte dykt upp ännu, började svettas o svettas, sedan kom det, jag kände det, sprang ut från lobbyn till en gömd buske. Där stod jag tills Brandon kom. 5 ggr spya i busken under 1 minut. När vi kom hem började jag gråta (jag är överkänslig när jag mår dålig) för att Brandon inte hållt upp mitt hår när jag spydde. Han gav mig huvudvärkstabletter och la mig ner och jag försökte vila. Men han fick hämta påsar för jag var inte färdig med att spy. SEDAN somnade jag gott.

Nu måste jag skynda, jag lever idag btw, har ett "health insurance" -möte nu!

Bye bye.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0